En vanlig onsdag

På förmiddagen fortsatte mamma att se på gamla avsnitt av Äntligen hemma medan jag åt. Mamma tycker det är intressant att se när de inreder ett nytt hus och anlägger en ny trädgård. Hon pratar redan om att hon hoppas att jag sover bättre ute till våren, så hon får tid att greja i rabatterna. Jag har minsann hört det när hon har pratat i telefon.

Som vanligt har jag suttit en stund i min gungstol.
Ja, idag har jag vägrat att sova längre stunder i buren, så det har bara blivit korta tupplurar så länge som jag har legat i mammas famn plus några minuter i buren tills jag upptäckte vad som hade hänt. Så på eftermiddagen tyckte mamma att det var dags att jag sov, så hon valde att gå ut med vagnen även om inte Sofia och Ester hade tid att följa med.

Mamma hade krångel med låset och det dröjde jättelänge, så då blev jag riktigt vresig, så hon gick visst ett varv runt kvarteret först, så jag hade lugnat mig och hon kunde krångla med låset i lugn och ro innan vi tog en längre tur utåt landet. På hemvägen vaknade jag till och kikade upp så hon inte hade rymt, men när hon visade att hon var där kunde jag lugnt sova vidare.

När vi kom hem sov jag bara en liten stund till så mamma hann starta en maskin tvätt och plocka upp lite saker ur förrådet. Då hade jag ju ändå sovit drygt 1,5 timme och ville ha mat igen.

Mamma säger att jag inte har så bra bordsskick för mitt i matten passade jag på att bajsa högt och ljudligt, så mamma säkert vet vad som skett. Hela blöjan blev full, men byxorna klarade sig den här gången. Mamma ojade sig, men tro sjuttan det blir mycket när jag inte har bajjat på hela dan.