På skötbordet körde jag min vanliga morgongymnastik. Man måste ju sträcka på sig ordentligt så kroppen kommer igång för dagen. Dessutom passar jag alltid på att kräkas lite, så de nya kläderna passar.
Armar uppåt sträck!
Å en vridning åt andra sidan.
Å en vridning åt andra sidan.
Sedan tog mamma fram telefonen och skulle ringa, men då upptäckte hon att det fattades en siffra. Hon kollade på Eniro om det hjälpte att lägga till en nolla som tredje siffra, men icke. Istället provade hon på Sofia och byns namn och fick fram ett nytt nummer. Mamma chansade och hennes man svarade. Ja, inte mammas alltså, utan Sofias. Han sa att han bara hade numret i mobilen så vi fick ringa igen. Han gav oss de två sista siffrorna så vi kunde försöka igen. Han sa också att Sofia såg fram emot att träffa oss och att vi fick gå och ringa på om hon inte svarade. Mamma testade, men möttes bara av en röstbrevlåda ...En stund senare ringde Sofia och ville gärna gå en promenad med oss, men just då sov hennes Ester så de skulle ringa igen. Tydligen hade Sofias telefonen legat under sängen, så hon hade inte hunnit svara i tid då Ester låg i vägen ... . Jag undrar just vad mammor gör, för mamma hade tydligen fått flytta min säng och hoppa ner på golvet för att krypa och hämta sin under sängen i natt ...
Efter ytterligare en omgång mat och vila i soffan ringde Sofia igen och vi hakade på. Vi gick utåt landet, men både jag och Ester var trötta så vi somnade snabbt och sov gott. På hemvägen var Ester hungrig och skrek en del, sa mamma, men det märkte inte jag, för jag sov ju så gott. Mamma hann till och med nästan äta färdigt sin fiskgratäng innan jag vaknade.
Ikväll har mamma försökt tuta i mig hur mycket mat som helst för att få mig att sluta skrika och somna istället. Tyvärr hjälpte ju inte det så mycket då jag tror att det är för mycket luft i systemet. Visst hjälper det för stunden när mamma lägger mig för att rapa och oftast bjuder jag på lite kräks också, men sedan börjar det ju om igen.
En stund var det skönt att sitta i soffan och titta på tv. Eller ja så mycket tv-tittande blev det inte då morsan såklart var i vägen och skulle tjata med mig och låta min dingliskatt pussa på mig. Det var väl roligt en stund får jag väl medge. Snygg stil jag har va?
När jag började tröttna försökte morsan ge mig fjärrkontrollen, men då var jag redan less. Hon var ju ändå mest i vägen ...
Ett annan stund fick jag ligga kvar på skötbordet och sprattla och prata för mig själv. Det är bäst så, då slipper jag ju dåliga svar ... men tyvärr behövde jag prutta ut lite luft då och då, det är ju både penibelt och gör lite ont, så då blev jag ledsen igen flera gånger.Till slut så tröttna morsan på mitt dåliga humör så hon klädde hör och häpna på mig jackan bak och fram, drog på mössna och tjocka strumpor innan jag åkte rakt ner i vagnen. När jag skrek lite fick jag en kudde bakom ryggen. Det var riktigt skönt så jag somnade gott. Tror ni inte då att morsan snor kudden för mig så jag ska ligga ner och såklart väcker hon mig på köpet.
Hmm, först vill hon ha mig att sova och sedan väcker hon mig. Hur ska hon ha det egentligen? Jag bara undrar?
När mamma väl var färdigklädd och vi kom ut upptäckte hon att det regnade, så hon gick in igen och hämtade regnjackan och mitt nya regnskydd åkte på på vagnen. Sedan somnade jag gott när vagnen började rulla och morsan ringde till mormor och morfar för att beklaga sig.Förstår hon inte att jag gör ju för sjuttan så gott jag kan! Jag är ju bara en bebis för sjuttan och inte är det mitt fel om jag får ont i magen och blir gasig och pruttig. Vems fel är det egentligen? Jag bara frågar ...
När vi kom hem lyckades jag både bajsa och prutta ordentligt, så nu äter jag gladeligen av mammas tutte utan knot. Jag undrar dock hur länge mamma tycker jag ska ha mössan på? Det är väl en idé hon fått av något hon läst såklart ... Kanske är det det som kallas nattmössa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar